Barn och utbildningsnämnden har nyligen haft möte om hur man ska fördela de 3,7 miljarder som finns till förfogande. Beloppet går till stor del ut genom skolpeng till förskolor, grundskolor och gymnasier. Nämnden skickar samtidigt med uppdrag vad skolorna bör arbeta med. Här följer några:

Grundläggande språkkunskaper är en viktig grund för lärande.
Utvecklingen av språket och språkförståelsen har en avgörande betydelse för elevernas möjligheter att klara skolarbetet. Barn och utbildningsnämnden vill därför förstärka tidigare påbörjade satsningar inom språkområdet.

Uppdraget till samtliga förskolechefer och rektorer är att säkerställa att insatser görs för att ge barn och elever nödvändiga förutsättningar för att uppnå goda resultat gällande kunskaper och framtida möjligheter. Detta innebär att alla verksamheter ska arbeta medvetet med språkutvecklande arbetssätt och utveckla strategier för ökad läsförståelse. Uppdraget omfattar barn och elever från förskola till och med gymnasiet.

Internationella jämförelser och nationell betygsstatistik visar att resultaten i matematik har försämrats bland svenska elever under senare år. Resultaten för Helsingborgs stads elever skiljer sig inte från denna trend. Helsingborg har under senare år bland annat deltagit i Skolverkets nationella satsning Matematiklyftet. Det finns dock fortfarande utvecklingsbehov för att kunna få till stånd en förbättring av elevernas måluppfyllelse i matematik.

Påbörjad satsning inom matematikundervisningen ska fortsätta.
Förvaltningen och samtliga skolledare har i uppdrag att fortsätta den påbörjade satsningen inom matematikundervisningen. Det kan handla om insatser som att utveckla tolkningen av läroplanens kunskapskrav för att förändra fokus från innehåll till förmågor och att arbeta för en mer likvärdig bedömning.

Personalen är den viktigaste resursen för att barn och elever ska nå ökad måluppfyllelse.
Det är i mötet mellan personal och barn/elev som mycket av lärandet äger rum. Svårigheter finns att rekrytera behörig och legitimerad personal. Samtidigt har rörligheten bland nämndens personal ökat de senaste åren. Stadens starka tillväxt har samtidigt inneburit ett ökat behov av personal. Därför blir en utveckling av arbetssätten och en breddning av kompetenserna inom förskola och skola allt viktigare. Samtidigt måste fokus på att bibehålla pedagogyrkets status och innehåll vara tydligt, för att attrahera skickliga medarbetare.

Ett intensivt arbete med rekrytering och profilering krävs även framöver. Löpande kompetensutveckling kan vara en viktig del i att skapa en positiv arbetssituation för medarbetarna. En annan del i lärares arbetssituation handlar om att skapa en god arbetsmiljö. Detta gäller självklart för både barn, elever och personal. Nämnden poängterar vikten av att lärmiljön i skola och förskola ska vara inkluderande och utmanande. Den ska bygga på olikheter och en organisering och ett arbetssätt som är anpassat till de individer som befinner sig i verksamheten.

Behovet av lokaler ökar kraftigt.
Stadens kraftiga befolkningsökning har inneburit att behovet av lokaler ökat kraftigt. Nämndens investeringsplan visar på en mycket hög investeringsnivå under en sjuårsperiod. Den planerade utökningen bedöms i nuläget motsvara de behov som har identifierats. Svängningar kan dock ske i befolkningsutvecklingen framöver, vilket innebär att ett noggrant uppföljnings- och planeringsarbete krävs för att fånga upp dessa svängningar.

Skolbiblioteken har idag ett viktigt uppdrag i skolorna.
De arbetar med att främja elevers språkutveckling och stimulerar till läsning.  Personalen ger eleverna råd och stöd vid informationssökning och källkritisk granskning av såväl analoga som digitala källor. Nämnden ser skolbibliotekens stöd i lärandeprocessen som en viktig del i skolans pedagogiska verksamhet.

Barn och ungas fysiska och psykiska välbefinnande har en avgörande betydelse för deras möjligheter att nå en god måluppfyllelse.
Barn- och utbildningsnämnden har därför under de senaste åren gjort omfattande satsningar på stadens elevhälsoarbete.

Personaltätheten avseende elevhälsopersonal har ökat. Tanken med satsningen har varit att stärka eleverna och stödja deras utveckling mot utbildningens mål. Insatser har gjorts för att arbeta med elevernas närvaro i skolan. Anledningarna till frånvaro kan vara mycket skiftande, och för såväl eleven själv som för skola och föräldrar kan situationen upplevas som mycket svår. För att arbeta med dessa situationer har ett särskilt team inrättats som jobbar med denna problematik. Barn- och utbildningsnämnden vill poängtera vikten av att arbetet med elevhälsan och dess utveckling fortsätter. Ett upparbetat samarbete med Idrotts- och fritidsnämnden, som syftar till att få elever mer fysiskt aktiva, finns sedan tidigare och uppvisar goda resultat. Vid god psykisk hälsa ökar förutsättningarna för att få goda studieresultat och goda förutsättningar för framtiden. Elevhälsan ska även fortsättningsvis i sitt arbete rikta särskild uppmärksamhet mot barns och ungas psykiska hälsa.

För att stärka elevernas förmåga att fatta välgrundade beslut om framtida studie- och yrkesval har också studie- och yrkesvägledningen stärkts.
Satsningar har skett på utökad studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever. Satsningar har också skett på att utveckla yrkesrollen som studie- och yrkesvägledare, säkerställa likvärdigheten för elever och utveckla samarbete gentemot andra aktörer.

Studiero i undervisningen är en viktig del för elevernas lärande och för deras möjligheter att nå målen för utbildningen.
Begreppet studiero är dock inte entydigt och flera faktorer påverkar arbetet med att skapa studiero i undervisningen. Nämnden har tidigare uppmärksammat och gett förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med denna fråga på enhetsnivå. Nämnden vill betona vikten av detta arbete, och ser det som en viktig fråga för att alla elever ska lyckas med sin utbildning och nå en god måluppfyllelse.

Skol och fritidsförvaltningen har under hösten 2017 påbörjat ett förstärkt arbete med trygghet och säkerhet. Satsningen som sker i nära samarbete med enheten för trygghet och säkerhet inom Stadsledningsförvaltningen innebär bl. a att system och rutiner ses över och att utbildningar genomförs. Ett särskilt fokus kommer att ligga på det förebyggande arbetet samt på hur tryggheten i och omkring nämndens skol- och förskoleverksamheter kan öka.  Vid gymnasieskolorna kommer s.k. säkerhetsgenomgångar att genomföras i syfte att kartlägga den fysiska miljön.

Inför läsåret 2017/2018 infördes i Helsingborg Aktivt skolval.
Det innebär att alla föräldrar och elever i Helsingborg ska välja skola. Redan första året var det aktiva skolvalet framgångsrikt genom att många fick sina förstahandsval tillgodosedda, men ytterligare utveckling kan ske. Under året kommer rutinerna att förfinas och samarbetet med de fristående skolorna att utvecklas.

Barn- och utbildningsnämnden ser samarbetet med arbetslivet som en viktig framgångsfaktor för att ge barn och ungdomar bästa möjliga förutsättningar för framtida yrkesval. Nya former för samverkan kommer att utvecklas successivt, och målet är en tydlig koppling mellan skola och näringsliv.

Christer Rasmusson
ordförande Barn- och utbildningsnämnden