Helsingborg behöver nya och större simhallar, så att fler kan bada och träna. Om det råder ingen tvekan. Skolorna behöver fler simtider, föreningslivet växer och många i Helsingborg vill ha bättre möjlighet att motionera och lära sig simma. Men att fler vill bada och träna betyder inte att staden behöver bygga ett badhus som riskerar att bli Sveriges dyraste.
Ändå är det just den situation Helsingborg nu står inför. Oceanhamnsbadet, eller Oceanbadet, har i dag en planerad budget på över en miljard kronor – det vill säga att projektet får kosta så mycket enligt kommunens mål.
Erfarenheterna från stora kommunala projekt är tydliga: de blir sällan billigare med tiden. När Helsingborg riskerar att bygga ett badhus som kostar betydligt mer än motsvarande anläggningar i jämförbara kommuner finns det all anledning att stanna upp innan stadens politiker fattar beslut i frågan.
Liberalerna säger nej till Oceanhamnsbadet i dess nuvarande form. Inte för att vi är emot badhus, utan för att vi är för en ansvarsfull ekonomi och långsiktiga prioriteringar. En investering i den nuvarande storleksordningen innebär att kommunen binder upp enorma resurser under lång tid – resurser som inte kan användas till andra viktiga saker i staden.
En avgörande del av pengarna till Oceanhamnsbadet kommer från Dunkersfonden. Det är pengar som testamenterades till Helsingborg för att användas till något som gynnar invånarna under lång tid framöver. Det är inte bra att låsa fast mycket pengar i ett enda stort bygge, som Oceanhamnsbadet nu är tänkt att bli. Det begränsar framtida handlingsutrymme och riskerar att fonden i huvudsak används till stora byggnader. Liberalerna anser att Dunkerspengarna bör användas bredare och mer flexibelt. De bör kunna bidra till fler typer av satsningar som stärker Helsingborg över tid – inom kultur, idrott, utbildning och stadens utveckling – inte främst till att bära kostnaderna för enskilda stora projekt.
Dessutom innebär Oceanhamnsbadet ett långsiktigt ekonomiskt åtagande även efter att byggkostnaden är betald. Beräkningarna för hur mycket badhuset kommer att kosta att driva utgår ifrån många besökare. Om det inte blir så, riskerar Helsingborg att gå back med flera miljoner kronor varje år. Det är en risk som måste vägas mot andra behov i kommunen.
Även den geografiska placeringen väcker frågor. Oceanhamnsbadet ska byggas i ett område med mycket trafik från hamnen och färjorna, och där vägarna är hårt belastade. Det är svårt att ta sig till området i dag, och det skulle behövas stora investeringar för att göra platsen lättare att nå.
Ett badhus ska vara enkelt att ta sig till för alla och alltid, utan att det behövs dyra extra satsningar för att det ska fungera i praktiken. Innan Helsingborg binder upp över en miljard kronor och en betydande del av Dunkersfonden bör fler alternativ utredas. Det gäller både andra placeringar och hur befintliga anläggningar kan utvecklas för att skapa mer bassängtid till lägre kostnad. Det handlar ytterst om prioriteringar: hur stadens gemensamma resurser används på klokast möjliga sätt.
Att säga nej till Oceanhamnsbadet idag är inte att säga nej till utveckling. Det är att ta ansvar för stadens ekonomi och för att Dunkerspengarna används på ett sätt som kommer fler helsingborgare till del, idag och i framtiden.
Helsingborgarna behöver fler möjligheter att simma, men det betyder inte att staden ska bygga ett av Sveriges dyraste badhus och riskera att få mindre pengar över till annat under lång tid framöver.
Amir Jawad (L), kommunalråd i Helsingborg
Dubravka Trejling Nikolic (L), ledamot i Helsingborgs kommunfullmäktige
Christina Palmkvist Wester (L), ledamot i Helsingborgs kommunfullmäktige
Här kan du läsa artikeln i HD.