Sprängningar och skjutningar dominerar rubrikerna. Men medan polisens resurser binds upp i akuta insatser växer en annan form av organiserad brottslighet nästan ostörd: avfallskriminaliteten. Den påverkar inte bara miljön, utan även kommunernas ekonomi, företagens konkurrensvillkor och ytterst tilliten till våra institutioner.
Avfallsbrottslighet är nu den tredje största inkomstkällan för kriminella nätverk inom EU, bara slagen av vapen och narkotika. Ändå behandlas frågan ofta som ett tekniskt miljöproblem. Det är ett fundamentalt politiskt misstag. När kriminella aktörer kan tjäna stora pengar på att dumpa avfall i skogsdungar, bränna det illegalt på nätterna eller blanda farligt material i annars lagliga byggprojekt, då har vi skapat en marknad där lagen inte längre är normen – utan undantaget.
Samtidigt sticker Sverige ut på ett oroväckande sätt. I Sverige har vi enligt polisens senaste siffror 17 500 gängkriminella och ytterligare 50 000 personer bedöms ha kopplingar till gängkriminalitet, att jämföra med cirka 1 500 gängkriminella i Danmark.
Många av de gängkriminella driver företag eller sitter i styrelser. Det innebär att kriminella strukturer inte bara står utanför välfärdssystemen, utan i allt större utsträckning verkar genom dem.
Och här blir politiken avgörande. För detta är inte bara en fråga för miljönämnder och tillsynsmyndigheter. Det är en fråga om hur välfärdsstaten ska försvaras.
Vi måste sluta vara naiva. Lagstiftning och skärpta straff är viktiga, men de är bara början. Den verkliga politiska utmaningen är att täppa till glappet mellan myndigheternas ansvar och brottslighetens verklighet. I dag utnyttjar kriminella exakt det utrymmet.
Därför behövs:
- Starkare nationell styrning, så att kommuner inte lämnas ensamma i kampen mot avancerade upplägg.
- Tvingande krav på spårbarhet i avfallskedjan för att stoppa oseriösa mellanhänder.
- Upphandlingar där pris aldrig får trumfa regelefterlevnad och miljöansvar.
- En modern myndighetsstruktur där tillståndsgivning, tillsyn och kriminalunderrättelser faktiskt kommunicerar.
Detta är inga radikala krav. Det är baskrav för att en liberal rättsstat ska fungera.
Men politiken måste också våga tala klarspråk till allmänheten och näringslivet. Så länge företag och privatpersoner väljer det billigaste alternativet utan att ställa frågor, fortsätter vi att göda den kriminella ekonomin.
Att blunda för detta kostar. Det kostar i skattepengar, i förtroende och i framtida saneringsnotor som kommunerna får ta ansvar för. Men det kostar framför allt i förlorad legitimitet för den offentliga sektorn.
Vi måste agera nu – och vi måste göra det politiskt. Att värna laglydig konkurrens, skydda miljön och slå tillbaka mot organiserad brottslighet är inte ett särintresse. Det är kärnan i ett fungerande samhälle.
Om vi inte tar det på allvar, vem gör det då?
Skribenterna
Amir Jawad (L), Kommunalråd och miljönämndens ordförande i Helsingborgs stad
Rikard Lind (L), Toppkandidat till regionfullmäktige i Skåne
Läs artikeln i Dagens Samhälle här